Undercover feministen: På Stayhard

Såhär gick det förmodligen till….

… när modeteamet på Stayhard satt i sitt konferensrum och brainstormade om utformningen på namnet till butiken:

Snubbe 1: ”En butik för män. Hm…”
Snubbe 2: ”Vi vill ju sälja det som kunderna vill ha. Så kanske vi bör ställa oss frågan: Vad gillar män?”
Snubbe 3: ”Fan vad bra tänkt alltså. *dunk i ryggen på snubbe 2*
Snubbe 1: ”Att ha stånd? Killar gillar att ha stånd.”
Snubbe 3: ”Ja! Fan vad bra tänkt alltså. *dunk i ryggen på snubbe 1”
Snubbe 1: ”Ja men vad tror ni då om namnet ”Stayhard” till butiken? Tänk er att alltid, jämt och ständigt, ha stånd liksom? Det är ju det killar vill ha.”
Snubbe 3: ”Ja! Fan vad bra tänkt alltså. *dunk i ryggen på snubbe 1”

… när modeteamet på Stayhard brainstormade kring motiv på kläderna:

Snubbe 1: ”En butik för män. Hm…”
Snubbe 2: ”Vi vill ju sälja det som kunderna vill ha. Så kanske vi bör ställa oss frågan: Vad gillar män?”
Snubbe 3: ”Fan vad bra tänkt alltså. *dunk i ryggen på snubbe 2*
Snubbe 1: ”Nakna tjejer?”
Snubbe 3: ”Ja! Fan vad bra tänkt alltså. *dunk i ryggen på snubbe 1”

Idag hade jag en konversation med en snubbe som jobbade i butiken Stayhard. Som obotlig feminist kunde jag inte gå där ifrån utan att ha utbytt några ord med honom angående deras så charmiga och nytänkande motiv på kläderna. Jag hade aldrig varit i den butiken förut och blev HELT mind blown av deras finurlighet. Jag menar, nakna tjejer i olika obekväma positioner, trånande blickar, särade ben och fylliga rumpor måste varit årets bästa idé?! Okej, det kanske ligger en liten gnutta sarkasm i mina ord nu. Det märkte ni kanske? Samma sarkasm tog jag även med mig in i konversationen med den stackars butikssnubben tidigare idag, men han verkade dock inte märka sarkasmen alls?

Tidigare idag alltså i butiken Stayhard:

Jag:
Hej, jag letar efter motiv med nakna tjejer? Har ni något sådant?

Butikssnubben:
Eh, ja. Det har vi. Ska vi se. Här har vi lite grann. Den tjejen är ju i princip naken (pekar på en T-shirt med motivet av en tjej som visar hela ena bröstet förutom bröstvårtan). Men annars så har vi nog inte så mycket. Mest snuskmotiv finns nog på hemsidan skulle jag tro.

Jag:
Jaha, okej.

Butikssnubben:
Men jag har inte jobbat här så länge så jag har inte helt koll på läget.

Jag:
Jag förstår. Men jag såg att ni hade lite grann ändå. Till exempel såg jag att ni hade ett linne där motivet var en naken tjejrumpa där hennes händer var fastbundna med handklovar bakom hennes rygg. Men förutom handklovar då, ni har inget motiv med en piska istället eller något liknande?

Butikssnubben:
Hm… Nej tyvärr det tror jag faktiskt inte.  

Jag:
Men jag såg att ni hade ett motiv med en tjej vars byxor nästan var helt bortslitna i alla fall. Det är ju alltid något?

Butikssnubben:
Ah, ja. Men som sagt tror jag inte vi har så himla mycket snuskmotiv just nu alltså. Förra säsongen var som en snuskvåg, men just nu är det ganska lite.

Jag:
Men du kanske kan vidarebefordra till din chef om att köpa in mer sexistiska motiv? För det säljer ju uppenbarligen?

Butikssnubben:
Ja det kan jag ju göra. Sex säljer absolut.

Jag:
Fast det är ju bara nakna kvinnor som säljs, sällan nakna män. Eller hur?

Butikssnubben:
Ja det är väl så kanske.

Jag:
Men känner du dig verkligen bekväm i att sälja sådana sexistiska motiv?

Butikssnubben:
Vad menar du?

Jag:
Jag menar, känns det inte lite jobbigt att sälja kläder med nakna kvinnor på?

Butikssnubben:
Njaeee… Det har jag aldrig reflekterat över direkt.

Jag:
Nej okej.

Butikssnubben:
Själv brukar jag aldrig köpa tröjor och T-shirts med tryck på. Brukar köra på enfärgat. Men tråkigt att jag inte kunde hjälpa dig så mycket gällande det här. Men som sagt, på hemsidan kan du nog hitta mer snuskmotiv. Eller varför inte prova weekday? Tror jag såg något snusk där häromdagen.

Jag:
Ja okej. Tack för hjälpen. Jag får kika vidare helt enkelt. 
Här var det dåliga utbudet av motiv med halvnakna tjejer i butiken Stayhard:

IMG_1732 IMG_1733 IMG_1734 IMG_1735 IMG_1736Och det visade sig att butikssnubben hade rätt. Utbudet av nakna tjejmotiv i affären var relativt dåligt i jämförelse med hemsidan. Där fanns det ytterligare 17 t-shirts med liknande motiv. Här är några av dem.

13768159_display_506_613 13768203_display_506_613 13768201_display_506_613 04246841_display_506_61313768196_display_506_613

En manshatande feminist som vill bränna penisar på bål?!

Jag satt på sängen vid min yngsta syster i hennes rum. Hon skulle adda mig på snapchat (som för de som inte vet är en app där man skickar foton till varandra, foton som visas i endast några sekunder för att sedan automatiskt raderas) och under tiden vi sökte efter varandras användarnamn berättade hon att hon hade fått byta namn en gång. Detta var på grund av att främmande män hade lagt till henne och skickat bilder på deras nakna kroppar. En gång fick hon motta en bild på en penis. Men så fort hon hade bytt namn till ett ”inte lika vanligt” och till en annan bild (då det inte längre framgick att hon var tjej alltså) slutade nakenbilderna att trilla in. Hennes närmaste kompis hade fått minst 10 penisbilder. Även hon hade fått byta användarnamn och bild för att bli lämnad ifred.

FYYYY FAN alltså. Jag blir så jävla förbannad över denna skit. Och ledsen. Och uppgiven. Det gör ont i hjärtat av att inse att jag inte kan skydda min lillasyster från allt ont, från all sexistisk jävla skit. Hon lever ju lika mycket i denna patriarkala värld som jag själv? Önskar att de där vidriga männen hade skickat alla sina äckelbilder till mig istället för henne. Önskar förresten att ALLA vidriga penisbilder som främmande män skickar till unga tjejer skulle hamna hos mig istället. Då skulle jag skriva ut alla bilder för att sedan bränna dem i ett stort och härligt bokbål. Eller penisbål skulle vi ju då kunna kalla det? Tänk om jag kunde bränna upp all sexistisk skit för att aldrig låta det komma tillbaka? Tänk om tjejer då skulle få vistas i sociala nätverk på samma villkor som killar?

Och nu kanske det sitter någon där som läser detta och tänker ”Men det är sääääääkert lika vanligt att unga killar få ta emot bilder på snippor tagna på främmande kvinnor i olika åldrar, så vad snackar hon om?”. Ja visst, säääääääkert. Det är lika säkert som att tjejer och killar i lika hög utsträckning blir sexuellt trakasserade i skola och på arbetsplats. Eller som att mäns kroppar blir köpta och sålda som sexslavar i världens alla hörn i samma utsträckning som kvinnors kroppar. Eller som att män blir våldtagna i samma utsträckning som kvinnor. Nej, ni känner ju själva till statistiken. Så ser vår verklighet inte ut.

Och så kaaaanske det också sitter någon som när hen läser detta tänker ”Men herregud! Extremfeministen vill tända eld på penisar! MANSHATARE!”. Nej, du som tänker så kan vara lugn. Jag vill inte förgöra några penisar. Vill bara ha ett litet trevligt bokbål i min trädgård. Det är allt.

Livet som bulle

Processed with VSCOcam with g3 presetIdag var andra gången jag gav mig ut i ett försök att springa. Jogga ni vet. När jag berättade om dessa springförsök för min syster blev hennes svar ”Undrar hur du ser ut när du springer? Jag har nog aldrig sett dig springa.” Hrm… Ja det säger väl en del om mig.

Under mitt första försök sprang jag ungefär 100 meter innan jag fick megahåll i magen (för de som vill veta EXAKT var det gjorde ont hänvisas till bilden ovan). Detta kan bero på att jag preciiiiis hade ätit massa frukost. Kanske inte så smart? Så för att inte dö av invärtes smärtor vände jag på klacken och gick tillbaka de 100 meterna jag nyss erövrat. Idag hann jag ungefär 600 meter innan skiten kom tillbaka. Denna gången berodde det nog på att jag hade ätit en stor middag någon timme tidigare… Nej det är ju det jag säger! Jag kan ju inte springa! Vet inte hur man gör?!?! *Snyft*

Men varför tvingar jag mig själv att springa då när jag uppenbarligen inte gillar det? Jo jag har ju kommit på det hur trevligt och käckt det vore om jag vore en sådan människa som tycker att det är ”så hiiiiimla skönt att springa” (åhhhh denna lömska lögn vars existensiella uppgift endast består i att få oss andra ”icke-joggare” att må piss). Min pojkvän är en sådan person. En hurtbulle alltså. Jag är bara en bulle. Men tänk vad trevligt om vi båda två var hurtbullar? Ni vet det där paret som är ute och joggar tillsammans och ser så där hurtiga och hälsosamma ut? Som springer i slowmotion på stranden i solskenet, skvätter lite vatten på varandra och fnittrar sådär gulligt tillsammans? Ja ni vet det där paret som alla andra människor avundas och i smyg hatar lite grann och frestas att lägga krokben för när de springer förbi? Just DET paret vill jag bli.

I morgon kanske jag ger det ännu ett försök? Kanske jag kommer liiiite längre då? Fast nu när jag tänker på det, livet som bulle är ju ganska gött ändå…

”Hon är snygg”

Processed with VSCOcam with g3 preset
Baksmälla? Neeeeejrå – ett glas vin och en väl utspädd cider (råkade hälla i halva min cider i mitt vattenglas…) kunde minsann inte få mig att vackla. Men trött är jag denna ljuva julimorgon.

Igår var jag och min kompis Miranda på Göstases, den mysigaste puben i stan (har själv jobbat där två somrar plus att det var där jag träffade min pojkvän som också jobbade där). Men inte riktigt lika mysigt var det när den sliskiga 60-åriga mannen kom fram till vårt bord, avbröt vår diskussion för att luta sig närmare Miranda, peka på mig samtidigt som han säger ”Hon är snygg”. Hans gubbkompisar stod en bit längre bort och flinade åt det hela. Här är fyra anledningar till varför vi INTE uppskattade denna gest:

1. Mannens ålder. Han kunde ju ha varit min morfar. Han är säkert någons morfar. Creepy att gå och stöta på någon som kunde ha varit ens barnbarn…?!

2. Sättet han sa det på. Om han nu tyckte jag var snygg så kunde han väl sagt det till mig och inte till min kompis sådär högt så att jag skulle höra. Vad skulle jag säga tillbaka liksom? ”Miranda då kan du hälsa tillbaka att jag inte tycker att han är snygg”. Oavsett ålder så går man väl inte fram till kompisen till den man finner attraktiv och säger att den andre är snygg? Vad ska kompisen svara då? ”Jahopp, vad kul att du tycker att min kompis är snygg”. Bajs.

3. Tanken av att det förmodligen är vanligare med äldre män som stöter på unga tjejer än äldre kvinnor som stöter på unga män gör det hela ännu vidrigare.

4. Jag satt inte där med smink och fina kläder för att bli smickrad av denne gubbe. Hallåååå jag vet ju redan att jag är snygg! Bilden ovan är ju ett utmärkt bevis på detta?!

Så vad blev vår reaktion till det hela? Det blev inget fnitter. Inget ”tack du snälla gubbe för denna fina komplimang”. Vi båda svarade ”va?”, han upprepade meningen igen, vi upprepade vårt ”va?” och sedan gick han.

Grubblarn

20140714-161825-58705335.jpg
När jag befann mig i stressiga Tokyo längtade jag ofta till den stund jag skulle befinna mig här i stugan, där jag kunde låta mig isoleras i den tysta fridfullheten. Men så visste jag ju också att det är här tankarna kommer ikapp en, det är här en grubblar. (Eller, grubblar gör jag nog nästan jämnt, men blir väl kanske lite extra mycket här ute.) Här har jag ytterst få grejer jag kan göra för att avleda mina tankar, här tvingas jag istället möta dem. Antar att det är bra? Ett nödvändigt ont liksom? Eller är det kanske ett onödigt ont? Jag vet inte.

För några dagar sedan berättade min lillasyster för mig om något som oroade henne. Hon berättade om sina känslor och beskrev dem som motstridiga. Jag kände så väl igen det hon beskrev, frustrationen och förvirringen som uppstår inombords då ens tankar och känslor spretar åt olika håll. I filmer och romaner lyder ofta det slutgiltiga budskapet ”följ ditt hjärta”, som om ens hjärta vet exakt vilken väg som är bäst för en att gå, som om om en känner efter tillräckligt noga kommer ens hjärta att leda en rätt. Men tänk om det inte finns ett ”rätt”? Tänk om det finns vägar som är ”rätta”, ”mer eller mindre rätta” och/eller ”helt okej”? Och tänkt om de är många? Och egentligen, hur skulle hjärtat kunna veta vad som är det bästa att göra när så mycket kan hända längs med vägen? Hjärtat kan inte förutspå framtiden, endast de val en gör i nuet kan ge en liten fingervisning om vad som väntar. Är det inte så?

Klockan tickar medan tiden står stilla

20140713-191733-69453736.jpg

 

20140713-193713-70633452.jpg
Är i sommarstugan med en syster och en hund. Ligger nu i soffan och lyssnar på den gamla pendelklockan som tickar sådär mysigt, så som den alltid har gjort. Hanna sitter och målar vid fönstret med utsikt över sjön. Ett smatterljud hörs från taket från regnskuren som precis drog över oss. Det ska bli åska inatt enligt väderprognoser. Hoppas det. Finns nästan inget mysigare än ett rejält sommaroväder med blixt och dunder. Särskilt inte då en befinner sig i en halvsned liten stuga långt ut i tjotaheiti!

Två personer med stora hjärtan, havet och jag

Processed with VSCOcam with g3 preset

Processed with VSCOcam with g3 preset

Processed with VSCOcam with g3 preset

Processed with VSCOcam with g3 preset

Processed with VSCOcam with g3 preset

IMG_0056

Två dagar och en natt ute på sjön med moderskapet och faderskapet. De där två är ju bara så himla fina. Tänkt att de typ alltid vill vara med oss ungar? När bli de trötta på oss? När kommer de att säga ”Nej nu vill vi minsann vara helt själva! UT!”. Nej det är mycket sällan de väljer att bara vara de två. Men det kanske inte är så lätt för dem att vara ensamma då de har fyra barn som trots att några av dem har flyttat ut flyttar in igen (och flyttar och och flyttar in osv…)? Men även då de faktiskt har haft chansen att få lite egentid för varandra tar de sällan den. Som denna gång. De hade ju kunnat åka ut med båten själva. Men det gjorde de inte utan frågade istället alla deras avkommor om de ville vara med. Dock var det ju bara en avkomma som kunde hänga med – den enda av oss systrar som tar obetald semester på allvar.

Vi åkte ut till Ramsö, en ö en bit ut bland en massa andra öar utanför Strömstad. Från båthamnen skulle vi gå till en strand som skulle ligga på andra sidan ön. Mamma hade sin systemkamera med sig och letade massa fina motiv längs vägen (det var väl inget större ”letande” då de var så himlans vackert överallt). Hon såg några fina blommor och ropade till oss ”Bosse, Frida, böj er ner och lukta på blommorna!”.  Hon stod beredd med kameran för att fånga det hela på kort. Den här ”lukta-på-blommorna-och-se-ut-att-ha-det-trevligt-grejen” kändes lite lustig tyckte jag, särskilt då pappas luktsinne faktiskt är helt obefintligt. Det blev ännu lite lustigare då pappa trots noll luktsinne glatt svarade”Jahopp” och böjde sig ned för att ”lukta” på blommorna. Huvudsaken var ju att kortet blev fint så klart. Och det blev det ju. (Bilden finns ovan)